Quentin Blakes bilderböcker bygger mycket på överraskningar och galenskaper. Även om dragningen åt det crazyartade är uppenbar kan man nästan alltid se en värdighet i hans figurer. Människorna håller huvudet högt trots att de gör misstag.
Att Blakes bilder har något skissartat över sig är inte att förvånas över. Han gillar skissens direkthet och jobbar ofta utifrån en sådan utan att försöka förändra den alltför mycket. Därmed inte sagt att han använder skissen som original.
Quentin Blake har illustrerat ett par hundra böcker för både barn och vuxna. Trots den stora produktionen ger han aldrig avkall på kvalité. Under årens lopp har priserna duggat tätt. H. C. Andersen-medaljen 2002 slår förstås allt men också Stora priset vid Barn- och ungdomsmässan i Bologna värderar han högt.
Den senaste boken som översatts till svenska heter Fru Sunesson är ute och cyklar. Hennes ålder är svårbestämd, någonstans mellan trettio och sextio kanske? Energin hon utstrålar är dock barnets, uppfinningsrikedomen och kreativiteten likaså. Hela tiden provar hon på nya saker.
När fru Sunesson och hunden Hubert är på utflykt upptäcker hon att hennes cykel är skruttig. Genast börjar hon med förbättringsåtgärder. En stor tuta istället för den trasiga ringklockan. När hon provar den håller hon på att skrämma slag på två pensionärer.
Hennes idéer blir allt vildare: Parasoll, hundstol, bergsprängare och ett segel är några saker hon inte kan vara utan. Snart ser hennes cykel ut som en seglande cirkus. Kan det sluta på mer än ett sätt?
Det finns många detaljer i Blakes svängiga bilder att ha roligt åt. Han är en mästare på att bygga upp en stämning och sedan snabbt rasera allt. Precis som många av Blakes tidigare bilderböcker roar den både barn och vuxna.
Är boken inne: Östgötabiblioteken